Bergman i Kista – halvbror med prästson?

Nils August Sigfrid Bergman som kom till Kista 1877 var son till Nils Gustav Bergman och hans hustru Anna Brita Andersdotter i Berga i Edebo. Följande berättelse kommer dock att handla om Nils August Sigfrids halvbror Per Emanuel som Anna Brita fick före äktenskapet med Nils Gustav Bergman och teorier om Per Emanuels ursprung.

Sammanställt av Lars-Erik Norlin

 Anna Brita Andersdotter föddes 1821 i Västertorp under Skebo i Ununge församling som dotter till torparen Anders Andersson och hans hustru Anna Andersdotter. Medan hon fortfarande var kvar i hemmet fick hon 1843 sonen Per Emanuel utan känd fader. Hon lämnade hemmet med sonen 1846 och flyttade till Berga i Edebo där hon gifter sig med båtsmannen Nils Gustav Bergman.

 Nils Gustav Bergman var född 1818 i Ununge som son till Cajsa Lisa Matsdotter. Hon var då piga på Hydinge gård och namngav inte fadern. Hon gifte sig senare med stalldrängen i Skebo Nils Ersson och Nils Gustav växte upp med de fem barn de fick tillsammans. Nils Gustav lämnade hemmet i Skebo 1844 och flyttade till Berga i Edebo där han blev båtsman och byter namn från Nilsson till Bergman. Han gifter sig här med ovan nämnda Anna Britta Andersdotter och de får fyra barn. Vem som var far till hennes son före äktenskapet, Per Emanuel, framgår inte men när han flyttar hemifrån ges möjligen en förklaring. I samband med giftermålet 1873 med rättardottern Johanna Fredrika Matsdotter tar han sig namnet Moxén. I och för sig inte ovanligt att man tar ett eget namn när fadern är okänd men det brukar gå att härleda till något.

 Här följer en hypotes som får stå för författaren men som innehåller alltför för många indicier för att det ska kunna avfärdas som tillfälligheter. Möjligen slår den även in öppna dörrar. Det hela var kanske vid denna tid en ”offentlig hemlighet”.

 Vid tiden för Per Emanuels födelse fanns det en mansperson med namnet Moxèn i Skebo, nämligen den ogifta pastorn Per Moxén. Han var född 1805 i Moxbo i Västland som son till skattebonden Olof Persson och hans hustru Brita Ersdotter. När han påbörjade sina studier 1825 vid Gävle läroverk tog han sig namnet Moxén efter hembyn. Efter fortsatta teologiska universitetsstudier 1829 flyttar han 1832 till Nora för sin första tjänst som pastorsadjunkt. Det följdes av tjänster i Morkarla, Alunda och Häverö innan han 1839 kom till Prästgården i Skebo. Han blev kvar där i åtta år och sannolikt korsades hans och Anna Britas vägar här. Detta trots en ganska stor ålderskillnad, Anna Brita var vid Per Emanuels födelse 22 år och Per Moxén 38 år. Det ska noteras att Per Emanuel fick samma förnamn som pastorn och ytterligare en anmärkningsvärd omständighet är att det tillskrivna ordet ”oäkta” senare är överstryket i husförhörslängden. En stämpel som normalt fick följa barnet men i detta fall verkar det som att det skulle tystas ner. Det var kanske inte heller lämpligt att ge en prästson detta epitet.

 Året efter Per Emanuels giftermål flyttar paret och deras förstfödda dotter till Skebo där han fått arbete som målare. De blir Skebo troget under hela deras långa liv. Per Emanuel går bort 1939, 96 år gammal. Han hade då överlevt sin hustru Johanna Fredrika med fem år. Hon blev 88 år.

 Vad hände då med pastorn? När Anna Brita Andersdotter gift sig men båtsmannen Nils Gustav Bergman lämnar även han Skebo och flyttar till Skälby i Edebo som församlingens komminister. Han gifter sig 1847 med Louise Ulrique Agrell. Hon avlider dock året därpå, endast två månader efter att deras första dotter Petrea fötts. Han gifter om sig med den tolv år yngre Charlotta Gustava Brandberg och de får två barn, Fanny Laura och Axel Valdemar, innan de 1853 flyttar till komministerbostället i Länna. Här får de sitt tredje barn, dottern Anna Charlotta. Sonen drunknar tragiskt 1856, fyra år gammal. Per Moxen blir kvar i Länna till sin död 1873, två veckor innan Per Emanuel Moxén gifter sig. Änkan avlider 1894 hos sin dotter Anna Moxén Svartz i Västerås.

 

 

Share