Gamla Grisslehamns vårdkase

Upptäckte kasvakten fiender på havet satte han eld på risverket och från kase till kase förmedlades budskapet om den annalkande faran och försvaret kunde mobiliseras.

I vilken mån detta varningssystem verkligen användes är dock oklart. Sannolikt hade kasen en större betydelse som sjömärke för att lotsa vänligt sinnade sjöfarare till rätt hamn.

Hur länge det har funnits vårdkasar vet vi inte men det finns belägg för dess förekomst redan under tidig medeltid. På Väddö fanns i början av 1700-talet fyra kasar, Salnö, Senneby, (Gamla) Grisslehamn och nuvarande Grisslehamn. Postmästaren Johan Alm som var stationerad här i Gamla Grisslehamn var tillika länsman och var den som vid denna tid ansvarade för tillsynen av kasarna.

Om kasen här på Kasberget vet vi att den tillsammans med krogen och postbyggnaderna i Krogarhagen brändes ner av ryssen vid de så kallade Rysshärjningarna 1719. Den återuppfördes och ovanstående teckning härrör sannolikt från en visitation 1727. Vid en ny visitation av postbegbyggelsen 1741 beskriver inspektören Rydman kasen enligt följande:

Den vanliga vårdkasen på bästa bergklinten utåt havet vid Grisslehamn, fann jag vara, både till resning, störar och risverk samt en där ovanpå eller överst på toppen, till desto större kännetecken, fastsatt tunna, i försvarligt stånd och underhållen av åtskilliga vederbörande byar uti Väddö socken.

Ännu i början av 1800-talet finns vårdkasen markerad på karta men därefter är dess öde okänt.

Den nuvarande vårdkasen restes i juli 2003 av Ulf Crona, Torsten Eriksson och Lars-Erik Norlin. Den är cirka 7 meter hög. Äldre tiders kasar var omkring 10 meter och fyllda med stubbar, ris och näver.

Väddö Hembygds- och fornminnesförening blev år 1937 ägare av fastigheterna Krogarhagen 5:34 (Norrtälje Väddö-Hammarby 5:34) och Kasberget 5:35 (Norrtälje Väddö-Hammarby 5:35) genom gåvobrev från makarna Greta och Wilhelm Mattsson på Väddö Folkhögskola.